Maria Dueñas - Tiden där emellan

I slutet av januari trotsade ett gäng tappra bokfikare både kylan och mörkret för att mötas upp på restaurangen El Patio på Östra Förstadsgatan. Maten var god, sällskapet trevlig och den goda spanska maten passade alldeles utmärkt för att värma upp oss inför kvällen samtalsämne, Maria Dueñas debutroman ”Tiden där emellan”.

María Dueñas debutroman är mycket njutbar. ”Tiden där emellan” skildrar en del av Spaniens historia under 30-talets inbördeskrig och under Andra Världskriget. Till stor del handlar det om den politiska historien. Researchen är så väl sammansmält med berättelsen att man med lätthet förflyttas till en annan epok, andra världar: exilkolonins obesvärade societetsliv i Tétouan, fjärran från det hungrande Spanien, ett Madrid genomkorsat av spioner och hemliga agenter under krigsåren, Lissabon som fond för ett rafflande uppdrag för den brittiska underrättelsetjänsten.
I centrum står Sira, sömmerska från Madrid, som lämnar allt för en stormig förälskelse, men övergiven i Marocko tvingas bygga upp en ny tillvaro som modesömmerska. I Andra Världskrigets hotande skugga blir hon spion för britterna och återvänder till Madrid under nytt namn. Där syr hon för de högt uppsatta nazisternas fruar. På oskyldiga klädmönster smugglar hon ut information, sydd i form av morsekod.

Recensionen ovan, är tagen från Litteraturmagasinet.

Textkälla

God mat

Åh, så gott!

Två av våra fina bokfikare

Vad ansåg då vi om boken?

Diskussionen handlade mestadels om Sira, den unga huvudkaraktären, och hennes levnadsöde före, under och efter spanska inbördeskriget. Då vi först får lära känna den unga Sira är honom förlovad med en tråkig svärmorsdröm, tills hon träffar den passionerade Ramiro och hennes liv vänds upp och ned. En oväntad gåva från hennes ditills okände far, ett förskott på arvet som han uttrycker det, möjliggör en förändring i Siras liv. 

Förändringen blir total. Från att leva en enkel tillvaro med sin mor som assistent åt en sömmerska i Madrid, blir tillvaron en ny, exotisk och utsvävande upplevelse, som dock visar sig vara ohållbar i längden. Till slut trillar korthuset samman och Sira upptäcker att hon befinner sig i Marocko, lämnad och övergiven av Ramon, sjuk, skuldsatt upp över öronen och till råga på allt – gravid. Vi var alla rörande överrens om att man kunde känna igen sig i den unga Sira och hennes ovillkorliga och totala tillit till Ramiro, vilket i slutändan visade sig leda till en förkastlig slutsituation. Vi har ju alla varit unga och dumma i vår ungdom. Nu är vi tack och lov lastgamla, snustorra och mycket mycket kloka J

Överlag så var åsikterna delade angående boken och dess läsvärdhet. Fina och målande porträtt av vardagliga människor skapar en igenkänningsfaktor som bitvis kunde får en att le stort, medan vissa delar i handlingen kunde upplevas som lite ”too much”. Jag ger boken 3 tortillas av 5. Den är läsvärd, men det är ingen Jane Austin. Är dock nyfiken på vad Maria Dueñas kan åstadkomma i framtiden, då jag uppskattade språkbruket och flytet i berättelsen.

Det var som vanligt en mysig bokträff och vi ser framemot nästa!