 |
| Boken på bordet! |
I stora drag tyckte vi alla om boken även om vi helt sanningsenligt inte hade läst ut den helt och hållet någon av oss. En hade lyssnat på boken och det funkar ju också bra.
Personligen tyckte jag inte riktigt om huvudpersonen Allan eftersom jag tyckte att han hade en alltför distanserad och lugn inställning till livet. Men på ett sätt var han ändå ganska cool. Men så skönt att vara Allan, .ta det som det kommer och inte oroa sig. Han verkade aldrig bli ledsen och det kändes märklig,tsom en av oss sa, hade han kanske någon slags "störning" som inte ens grät när hans mamma dog. Eller gjorde han det fast författaren inte skrev det? Författaren skrev att Allan gick ut och klöv ved när hans mamma dog sen var det bra med det. Eller var det så att när han växte upp skulle män inte gråta? Han blev tvångssteriliserad och det verkade inte heller beröra honom. Hmmm... vad tror ni som har läst boken? Några tankar?
Jag gillade författarens språk. Det var lite gammeldags men ändå nytt. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det bättre. Men Allans äventyr är dråpliga och människorna han möter speciella och har alla lite "utanför normen liv". På det hela taget en underhållande bok som fick mig att le flera gånger och jag skulle tycka vara rolig att se boken som film.
Den får 3 av 5 möjliga kaffekoppar av mig.
 |
| Här äter och pratar vi på dagens träff |
Nästa bokträff är den 13 februari kl.14.30 och tills dess ska vi läsa Norwegian Wood av Haruki Murakami Var vi ska ses har vi inte bestämt än.
