tisdag 20 november 2012

Ok, amen av Nina Solomin

En tisdagkväll i oktober sågs fem av Bokfikarna på ytterligare en träff för att prata om senast lästa bok. Den här gången hade H hittat en restaurang till oss och det var en brasiliansk restaurang som heter A Meza Brasil. Det tog lite tid att få in maten men vilken mat! Det var verkligen jättegott! Är ni nyfikna på restaurangen, som finns i Malmö, har ni deras hemsida här.

Själv visste jag inte så mycket om brasiliansk mat men nu vet jag att svarta bönor är en av de vanligaste ingredienserna. Vill ni veta mera om Brasilien och maten där kan ni klicka er in här. Jag tycker alltid att det är roligt att lära mig mer om andra kulturer.

Utanför restaurangen finns utemöbler som är som konstverk
Kommer inte ihåg vad det var för mat med de som åt sa att det var jättegott!
Min mat som var fantastiskt god!
Svartböngryta med ris som H sa var smarrig

Vad tyckte vi om boken?
Inte riktigt alla hade läst boken men om någon har haft mycket att göra, varit sjuk eller nåt annat är det självklart att vi får komma på träffarna ändå! Vi träffas ju lika mycket för att det är trevligt och det ska inte vara någon press i att läsa en bok utan något trevligt och avkopplande. Sen är det alltid kul att prata böcker och det är ju därför vi har en bokcirkel. Och för att vi gillar mat och att fika. 

Vi som hade läst boken tyckte att den var lättläst, mycket intressant och lärorik. Vi fick lära oss mycket om chassiderna, de ultraortodoxa judarna. Vi kunde dra paralleller till andra religioner där det drar åt det mera extrema hållet av dem. Vi reflekterade över hur kvinnans roll var underordnad mannen men det är ju tyvärr så i stora delar av världen. Och det är ju inte okej någonstans.

Är du intresserad av religion och vill veta mera om just chassiderna är Ok, Amen en mycket lättläst bok som baserar sig på Nina Solomins egna upplevelser av att vara nära dem under en tid. 

Bildkälla

Om boken hämtat på Muntligt.se.

I Williamsburg i New York bor chassiderna, de ultraortodoxa judar som lätt känns igen på sina svarta rockar, långa skägg och tinninglockar. Chassiderna konserverar en gammal religiös värld och tillbakavisar det moderna västerländska samhällets värderingar och levnadssätt. Trots att de bor i hjärtat av en världsmetropol lever de mer eller mindre isolerade från sin omgivning.
När Nina Solomin flyttar till Williamsburg väcks hennes nyfikenhet på denna judiska kultur och den religiösa fanatismens mänskliga och sociala mekanismer. Mot alla odds lyckas hon efter månader av envist arbete hitta en spricka i deras mur mot omvärlden. Boken om hennes tid med chassiderna ger en unik inblick i en radikalt annorlunda kultur och mentalitet.
Nina Solomin är kulturjournalist och litteraturkritiker. Hon bodde i New York 1996-1998.
Textkälla

Nästa träff finns att hitta på vår FB sida som heter Bokfikarna. Det är bara att söka oss där för vi är en öppen grupp.

Text: Nina B

lördag 25 augusti 2012

Korparna av Tomas Bannerhed

Så var det bokträff söndagen den 19 augusti i Småbåtshamnen här i Malmö. Restaurangen där heter Kajutan och här är den länk till deras hemsida. Om restaurangen har vi bara gott att säga. Fantastisk utsikt, supergod mat och med en skinande sol på det får Kajutan TOPPpoäng av oss! Åk dit. Ät och njut!

Och boken Korparna av Tomas Bannarhed... vad tyckte vi om den? Vi är ju en bokcirkel after all. Inte en mat och restaurangcirkel även om en nästan kan tro det. Tja, vi tänkte att vi kanske inte är tillräckligt litterära för den. Ingen av oss som försökt att läsa den tyckte att den gick att läsa klart eller att ens komma in i handlingen. Var där någon handling? 

Förlåt Tomas men personligen höll jag på att bli tokig eftersom det var så mycket beskrivningar och det hände ingenting. Eller som A sa "om bara någon kunde dö i boken så det hände nåt". 

Boken har ju fått Augustpriset och allt. Men den var inget för oss. Djupa böcker är bra men det får gärna hända lite mer och beskrivas lite mindre. Nu ser vi framemot nästa träff! När och vad vi ska läsa kommer snart på vår FB sidan Bokfikarna. Kika in där om ni är nyfikna!

Fin utsikt från där vi satt i solen på uteserveringen
Godaste räksalladen ever!
boken...
Smarrig pasta sa A!

måndag 16 juli 2012

Potensgivarna - en söt sommarbok!

Jag har precis läst en fantastiskt söt bok. Boken var lättläst och gjorde mig glad! Utmärkt bok att ha med sig på tåget som jag hade. Helt enkelt en finfin sommarbok! Jag önskar att jag kunde gå och fika hemma hos Tilda och Elida i Borrby ute på österlen. 

Vad handlar boken om?
Potensgivarna är romanen som lockar till många skratt. Den handlar om systrarna Tilda och Elida Svensson som på ålderns höst bestämmer sig för att starta en postorderfirma i potenssökande medel för att finansiera installationen av en vattenklosett. Det är inte utan moraliska betänkligheter och stor vånda som de stillsamma systrarna drar igång sin verksamhet. Och när det dimper ner en beställning från deras bror Rutger i Örebro blir de oerhört nervösa, ska deras hemlighet nu komma ut. Med värme, ömhet och humor beskriver Karin Brunk Holmqvist möten mellan gammalt och nytt, landsbygd och stad.
Texten lånad från Bokia.se

Bildkälla

tisdag 10 juli 2012

Jag är Zlatan

Den 2 juli träffades vi Bokfikare gör att prata om Jag är Zlatan berättad för David Lagercrantz. Vi var fyra stycken som kom till bokträffen. Ibland tror jag att maten och sällskapet är viktigare än boken och det gillar jag. Jag älskar ju att läsa men jag tycker minst lika mycket om att äta och prata med trevliga människor. Så vill en vara med i en bokcirkel där det är superseriöst och det ska var djupgående diskussioner om karaktärerna och språkets grammatiska korrekthet med allvarliga hummande miner då ska du nog inte går med i vår bokcirkel. Vi pratar om språket och om karaktärerna men ofta kommer vi in på sidospår och rätt vad det är pratar vi om resor vi har gjort och om samhället vi lever i. Vilket är väldigt givande och trevligt. Och roligt, det är lite av poängen att ha roligt!

Vad tyckte vi om Zlatans bok.
Språket var som att Zlatan berättade om sitt liv för oss och för mig som arbetar på en gymnasieskola är van vid språket och attityden och jag vurmar för unga människor tycker språket är charmigt. En av oss tyckte att David Lagercrantz hade lyckats väldigt bra att fånga upp Zlatan språk och att den var välskriven. 

Vi tyckte vidare att det var intressant att läsa hur Zlatans liv har varit sett ur hans synvinkel. Han blev ju utnyttjad som ung människa när han var ny i fotbollsbranchen. Det är förvisso många unga människor som blir utnyttjade men det gör det inte mer okej för det. 

Det som känns gott att läsa är att när han skriver autografer till barn och unga stannar han tills alla som vill får en autograf. Ingen ska behöva gå hem utan. Ett fint drag som värmer i hjärtat att läsa. Vidare skriver han om sin inte helt enkla uppväxt och hur det kan vara att känna sig som en outsider. Och att det går att ändra sitt sett att se världen. Du behöver inte bli fotbollsproffs men det går att få ett bra liv även om du har det tufft i under din uppväxt.

Är du intresserad av att veta mer om Zlatans bakgrund, hur han träffade sin kärlek och hur han ser på sitt liv och karriär då ska du läsa Boken om Zlatan. Personligen gillar jag människor som som vågar gå sin väg och som är kaxiga med hjärta och det tycker jag Zlatan har. 






Ni kan klick här för att komma till pubens hemsida.

Vad tyckte vi om puben The green Lion in. Så trevligt, ybergod mat och trevlig personal och vi rekommenderar verkligen stället! Om du inte dricker alkohol som jag så har det ett par olika sorters helt alkoholfri öl. Trevligt! Hit kommer jag att gå igen!

Texten skriven av Nina

torsdag 10 maj 2012

En liten smula underbar av Dawn French

Denna härliga Maj-kväll träffades vi på Möllevångens eget lilla Karibien, Carib Kreol, för att äta gott och för att prata om vår senaste lästa bok, En liten smula underbar.

 

Till denna träff hade vi läst en bok som jag tror att de flesta av oss hade höga förväntningar på. Den är skriven av Dawn French som många redan känner till från French and Saunders och ett Herrans liv, vilket kanske gjorde att vi styrde upp förväntningarna på den här boken ett extra snäpp på vitsighets-skalan. Vi förväntade nog oss alla en liten skrattfest blandat med allvar helt enkelt. 

Alla avskyr den perfekta familjen. Så du kommer att älska familjen Battle.

Mo Battle ska fylla femtio och är mamma till två hormonstinna tonåringar. Sjuttonåriga dottern Dora anklagar Mo för typ ALLTING, och Peter, 16 år, känner att han faktiskt är lika underbar som sin hjälte Oscar Wilde. Och så är det pappa, som ... tja, bara är pappa.
Hursomhelst, Mo har en kris. Hon är på väg att göra något ovanligt galet och själviskt, något som kommer att få hela familjen att balansera på avgrundens rand. Kommer familjen att falla? Eller kommer de, när det verkligen gäller, att finnas där för varandra?

 

Så vad tyckte vi? 
Vi blev nog i allmänhet lite besvikna på En liten smula underbar och vi var överens om att fram till sida 200 så var det inget vidare flyt i texten. Å andra sidan så händer det faktiskt en hel del just efter sida 200 vilket leder fram till att slutet av boken verkligen kulminerar i härliga twister och personporträtt som visar sig vara något helt annat än i den första halvan av boken. Plus i kanten för detta!

Rekommenderar vi den då?
Nja, vilken tonårsfamilj som helst skulle säkert känna igen sig i flera valda delar av boken, och visst var där absolut stunder av gapskratt blandat med djupa insikter, men vi ställde oss nog alla tveksamma till att lägga en stark rekommendation. Kanske är det en bok för semesterresan? För lata dagar i solen. När man väl lagt boken ifrån sig för sista gången så är den trots allt en feel-good bok.

Vad vi däremot enhälligt rekommenderar är restaurangen Carib Kreol som vi träffades på igår. En sex kvinnor stark bokklubb kvällen till ära gissar jag satte en tiopoängare på både mat och service. Och om vi ska vara helt ärliga så kom nog kvällen igår att handla mer om maten än om boken, och så kan det vara när en stjärna lyser klarare än den andra.
 




lördag 7 april 2012

Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay

Söndag den första april var det dags igen för Bokfikarna att träffas. Denna gång bar det till Västra Hamnen till restaurangen Green matmarknad. Det regnade och blåste utanför fönstret medans vi värmde oss med mat och kaffe och diskuterade livligt boken Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay. Det blev extra spännande diskussioner under träffen då vi hade två nya medlemmar i vår bokklubb, E och O ni är hjärtligt välkomna!

Boken vi läste handlar om:
Paris 1942. Sarah, en 10-årig judisk flicka, gömmer sin yngre bror i garderoben strax innan familjen brutalt arresteras av den franska polisen i den beryktade hopsamlingen av judiska familjer VeldHiv. Hon låser garderobsdörren och stoppar nyckeln i fickan, övertygad om att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men timmarna blir till dygn och Sarahs desperation växer. Paris 2002. inför 60-årsdagen av VeldHiv, ombeds Julia Jarmond att skriva en artikel om denna svarta dag i Frankrikes historia. Under sitt sökande efter uppgifter snubblar hon över Sarahs nedtystade familjehistoria. Julia känner sig manad att skriva om flickans öde, och under sina efterforskningar av det förflutna börjar hon ifrågasätta sitt eget liv. Sarahs Nyckel lyfter fram de tabun och den tystnad som omger en skamfläckad händelse i Frankrikes historia, samtidigt som den skildrar en modern kvinnas liv i dagens Frankrike och USA. Tatiana de Rosnay har skrivit en varm och inkännande roman om utanförskap, hemlängtan, skuld och familjeband, men också om människans inre styrka och hur viktigt det är att inte glömma det som varit. (Bokus)

Våra kommentarer:
Alla blev vi starkt berörda av boken och det öde som drabbade Sara och hennes familj. Vi tänkte att detta är bara en berättelse om en flickas tragiska öde under andra världskriget som påverkade många människor omkring . Men det var så många familjer som var med om hemska separationer och behandling . Denna tanke är svindlande när vi tänkte på hur många människor och familjer som har blivit märkta av förintelsen . Boken gav oss också en historisk upplysning då denna händelse utspelar sig i Frankrike. Den 16 juli 1942 genomfördes en massarrestering av judar av den franska polisen. Många fransmän såg på men gjorde inget och låtsades som ingenting har hänt. Är det så vi människor är i grund och botten?! 

Våra diskussioner utgick från den nutida kvinnan i boken och hennes familjesituation. Gjorde hon rätt som behöll barnet trots att hennes man inte ville ha fler barn? Gjorde hon rätt som flyttade med både sina döttrar från paris till New York, lång ifrån barnen pappa? Tatian de Rosney väver skickligt ihop historia och nutid i denna roman. Boken som helhet är lättläst, spännande och värd att läsa. Vad gäller restaurangen Green matmarknad är det ett trevligt ställe med ganska höga priser på mat. 





Det var det hela från oss för den här gången!

Text skriven av M.O.

söndag 25 mars 2012

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon

Vi var tre Bokfikare som hade lyckats hålla oss friska i februarirusket och som träffades på Far i hatten på skottdagen för att diskutera boken Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon.

Rachel Fielding har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.

Med bävan flyttar Rachel dit men upptäcker att hon blir alltmer engagerad i sina fyrfota skyddslingar. Kanske beror det delvis på George, traktens buttre men rysligt attraktive veterinär...

Ensamstående tvåbarnsmamman Zoe kommer till Rachel för att lämna en liten valp för omplacering. Besöket resulterar i något helt annat än hon tänkt sig. Och Natalie lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap med Johnny. När Natalie förlorar jobbet bestämmer de sig för att tillfälligt ta hand om Bertie, en glupsk och egensinnig basset, vilket visar sig medföra en minst sagt överraskande förändring i deras liv. 

Innan vi började prata om boken så diskuterade vi livet i allmänhet; fördelarna med att bo i Sverige där vi har oerhört fina förmåner som vi kanske inte alltid uppskattar (sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, gratis universitetsstudier) i vår strävan efter det perfekta livet, jämfört med fördelarna av att vara spendera tid i andra länder och se hur dessa samhällen är uppbyggda. Och om att ständigt vara uppkopplad och kolla e-post och facebook och inte bara ta det lugnt och njuta av ensamheten.

När vi sedan började prata om boken insåg vi att vi redan hade pratat om det som vi tyckte var bokens budskap: att vara tacksam för det man har, att uppskatta vardagen, att vara ärlig mot sig själv och sina vänner, att våga dela med sig av sig själv och sitt liv. Och att djur kan spela en väldigt stor roll för personer som behöver närhet och vänskap, men som kanske inte får det av andra människor.

Sammanfattningsvis tycker vi att det var en väldigt fin bok men samtidigt inte den bästa vi har läst i genren. Av mig (Hanna) får boken 3 hattar av 5. Och Far i hatten var ett mycket trevligt ställe att ses på. Från att ha varit de enda gästerna där när vi kom, till fullsatt med mysig livemusik när vi gick därifrån. Enda nackdelen var att Folkets park i sig var trist och öde denna sista februaridag.

/Hanna

söndag 22 januari 2012

En annan bokklubb

I fredags kväll fastnade jag framför TVn även efter att På Spåret och Skavlan hade varit, och kvällens film The Jane Austen book club.


En riktig feel good-film där kärleken sprakar och förhållanden lappas ihop, alla lever lyckliga i alla sina dar, så där typiskt amerikanskt. Men ändå, trots alla klycher, en söt film med skådespelare som jag uppskattar. Dessutom kan ju filmen knappast bli annat än lycklig, det handlar ju trots allt om en bokcikel, och bokcirklar är ju trevliga som vi vet.

Kanske skulle vi ta och läsa lite Austen vid tillfälle, jag tror minsann inte jag har läst en enda av hennes böcker.

lördag 21 januari 2012

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa

En solig lördagseftermiddag träffades vi Bokfikare på Cosmopolitan Café i Malmö för att diskutera boken Morgon i Jenin av Susan Abulhawa.


Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.

Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.

I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.

När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt.
Källa: Bokus

Boken skildrar hur det kan vara att växa upp i ett flyktingläger och redan i början av sitt liv se sin framtid inom lägrets kontrollerade gränser. Att bo i ett avspärrat område där man, om man passerar gränsen om så endast för att se något nytt, riskerar livet. Att alltid ha grannen inpå, med endast axelbrett avstånd mellan husen. Att finna styrka i sina närmaste, familjekänsla i samvaron och i vissa fall inte kunna tänka sig en framtid utanför den trygghet i oroligheterna som avspärrningen innebär.

För en annan förefaller det svårt att leva ett "normalt" liv under dessa förutsättning. Men kanske är det så, som vi Bokfikare diskuterade över en kopp rykande kaffe, att man inte förstår det "onormala" förrän man släpps fri i världen utanför. Hur man i en helt annat värld, i detta fall USA, förlorar sitt sammanhang och den man är eller var.

Morgon i Jenin är en bok som jag tyckte mycket om, som väckte tankar och som nog kommer att finnas i minnet lång tid framöver. 
Morgon i Jenin rekommenderas varmt, liksom ett besök på Cosmopolitan Café.

Boken får 4 kaffekoppar fulla av starkt espresso alternativt 5 koppar svenskt bryggkaffe av mig.