Vårt bokfikargäng träffades igår på förmiddagen för att prata om boken Fallen av Joyce Carol Oates och äta amerikansk brunch. Mycket trevlig start på en helg!
 |
| Här är vi, en del av oss i alla fall. Bilden tagen av J. |
Textkälla av vad boken handlar, som du kan läsa i kursiverad text nedan, hittar du
här.
En man klättrar över skyddsräckena och kastar sig ut i Niagara-fallen. Han är nygift och har lämnat sin brud kvar i det stora hotellets bröllopssvit. Ariah Erskine, den övergivna, väntar i sju dagar och sju nätter vid fallen på besked om att hennes makes kropp har återfunnits. Ännu inte änka. Under hennes tröstlösa likvaka börjar en osannolik ny kärlekshistoria spira. Hon möter en förmögen jurist som blir betagen i hennes märkliga, världsfrämmande blick och tunna rödlätta hår. Det är så det hela börjar på 1950-talet med de mörkt olycksbådande fallen som bakgrund.
Ur omstörtande händelser utvecklar sig ett drama om föräldrar och deras barn, om hemligheter och synder, nertystade skandaler, rättegångar, mord och så småningom en sorts försoning.
Fallen är en virvlande och oroanderomanom den amerikanska familjen i kris, men också om miljöbrott och korruption i USA:s dunkla förflutna.
Våra tankar om boken
Vi var ganska så överrens om att boken var ganska tungläst och det var mycket text och handlingen var återhållsam. Någon påpekade att bokens återhållsamhet speglade mycket huvudkaraktärens personlighet dvs. mycket kontrollerad utom när hon fick sina "Fuganfall" som jag tolkade som hysteriska utbrott.
Boken tar upp en del viktiga händelser i Amerikas historia som ex den i Love Canal och
här kan ni läsa lite mer om den. Men det blir liksom inget riktigt avslut på just den historien. Däremot får barnen ett slags avslut med sin pappa i slutet av boken.
Själv ville jag skicka huvudkaraktären, Ariah, i terapi så hon kunde visa sina känslor mer och jag fick hopp om henne när hon träffade sin andra make. Ett hopp om henne som senare dog. Hon var och förblev lite "speciell".
Personligen är jag glad att jag äntligen har läst en bok av Joyce Carol Oates och bitvis var boken bra men lite väl mycket text och lite för lite handling.
Och här kommer lite om restaurangen vi var på
Southern Kitchen. Men först lite bilder.
 |
| J tar för sig av brunchen |
 |
| I väntar på att hugga in på maten hon lagt upp |
 |
| Min tallrik... första rundan. |
 |
| Ett gäng Bokfikare. |
 |
| Häftig inredning! |
Jamen det är så trevligt att träffas och äta och prata. Och en brunch är verkligen toppentrevligt! Det var en enkelt amerikansk brunch med äggröra, bacon, kycklingvingar, amerikanska pannkakor med sirap, fruktsallad, brownies med grädde, kaffe, juice, stekt potatis med mera.
Maten var god. Inte sensationellt god men en bra brunchbuffé och stor del av behållningen var inredningen och den avslappnade stämningen. Och 125 kr och det går att äta sig ordentligt mätt eftersom en får ta hur mycket som helst är ju ett toppenpris.
Det var det hela för den här gången och om ett tag kommer jag att lägga upp vilken bok som ska läsas till nästa träff. Det blir en tjock och spännande bok minsann!
